Tips på billigt Lördagsnöje i Uppsala.

-Köp glasspaket på Ica, ta med skedar/ be om i kassan och dela med en vän.
-Åtnjut på bryggan vid Haglundsbron.
-Hetsmata ankor med gammalt bröd.
-Tjuvlyssna på restaurang Lingons livemusik.



 Vänliga hälsningar

Tua

I den store Läkarens fotspår

Det är framförallt hur de speglar den tidens värderingar och syn på människan som gör de så intressanta. Min lilla samling av gamla böcker om medicin kommer till stor del från min farfar som läste medicin på 30-talet, men jag har också hittat böcker på loppisar, bland gallrade böcker på biblioteken och någon bok har jag fått. 

I den store Läkarens fotspår av E.G White

Den här boken har jag fått av min vän och föredetta granne Erica när hon flyttade och slutade vara min granne, som en "förlåt för att jag överger dig"-present. 

Boken är tryckt 1911 och handlar om hur man kan tillämpa sin kristna tro i vården, och kanske framförallt om man arbetar inom vård i egenskap av missionär. Framförallt beskriver boken olika tillfällen i bibeln där Jesus fungerade som läkare och kopplar dem till hur man som anställd i vården kan använda det som exempel.
Oavsett vad man tycker om bokens religiösa budskap så tycker jag att det är en väldigt fin bok som sätter fingret på vad vård till största delen handlar om: att trösta. 

Boken har även några matnyttiga och aktuella tips om hälsa. Bland annat står det att "Såväl i hälsa som i sjukdom är rent vatten en af himmelens dyrbaraste välsignelser." samt att "Rörelse är ett lifsvillkor för vår organism". Dessutom finns ett kapitel som resonerar kring läkemedel och som drar slutsatsen att det inte är ett tecken på bristande tro att använda dem, vilket jag tycker låter som en ganska hälsosam slutsats. Mot slutet av boken skärps dock språket och man börjar istället kritisera vetenskap.

"Filosofiska spekulationer och vetenskapliga forskningar, hvarunder Gud förkastas, göra tusentals människor till fritänkare. Slutledningar, som de lärda kommit till genom sina vetenskapliga undersökningar , framhålles ständigt för förklaras grundligt i vår tids skolor, medan man tydligt låter förstå, att om dessa lärda hafva rätt, så kan bibeln icke vara sann.  Skepticismen är tilldragande för människosinnet. De unga se däri en själfständighet, som fängslar fantasien och de förföras däraf. Satan triumferar; han vattnar hvarje tviflets säd, som utsås i de ungas hjärtan, och han bringar den till att spira upp och bära frukt, och snart insamlas en rik skörd af vantro." 

Jag antar att även jag räknas som besatt av djävulen. Här kommer lite musik som får en att verkligen känna de besatta och djävulska vibbarna. Om man nu är besatt måste man ju få gotta sig i det.

Chicago a Cappella – 4 Shakespeare Songs: III. Double, Double, Toil and Trouble

Djävulska hälsningar

Tua

Färga skor

Igår besökte jag och sambon. en ny loppis, Återbruket.

Återbruket är en klassisk fyndloppis. Bristen av ett filter för skräp är påtagligt, men det fina som finns är billigt och bra. Jag hittade ett par skor av märket hästen, kostnad 60 kronor, gudomligt sköna. Skulle tro att de är från 60-talet, mycket sparsamt använda. Problemet är att färgen inte riktigt passar mina vanliga kläder, plus att vita skor har en tendens att se skitiga ut efter första regnoväder. Därför tänkte jag försöka mig på konststycket att färga dem.


Idag gick jag därför in på Uppsala skomakeri och nyckelservice, som ligger på gamla torget, och köpte mig en flaska läderfärg för 95 kronor. Ja, de kostade mer än vad skona kostade från början, men summan 155 kronor för ett par högkvalitativa skor är inte så farligt.

Skona ska först rengöras med aceton så att glansen och allting som skon kan ha varit behandlad med innan försvinner. Fingrar tycker normalt sätt inte om aceton. Plast tycker inte alls om aceton, så jag tror inte plasthandskar är en bättre idé, de ska tydligen smälta.

När skona är rena  penslar man med penseln på färg på ställen som är svåra att komma åt. Sen tar man svampen och stryker ut ett tunt lager på resen av skon. Efter att skon fått torka en liten stund stryker man ytterligare ett tunt lager med färg, låter det torka och sen bättrar man på de ställen där färgen inte riktigt täckt. Klart!

Det var barnsligt enkelt och blev väldigt snyggt. Det finns nog några andra par skor som bor i den trygga garderoben men som borde vara oroliga över att bli utsatta för samma behandling.


Nu är det vår, och därför får man gotta sig i svensk körlyrik. Håll till godo.

Allmänna Sången – Kung Liljekonvalje (King Lily of the Valley)

Vänliga hälsningar
Tua

Herrljunga kommunionvin

Idag har sambon skrivit tenta och för att fira hans befrielse från

tunga bördor (läs: matriser och vektorer) tog vi en liten sväng förbi ICA för att handla något trevligt fira med. Vi hittade ett alkoholfritt vin som såg ganska intressant ut: Herrljunga kommunionvin. Föga anade vi vad som väntade oss i kassan: Man är tvungen att visa leg för att köpa alkoholfritt vin.

Nu sitter jag här och funderar på hur ICAs ledning resonerar kring detta. Borde man inte uppmuntra minderåriga att dricka alkoholfria alternativ?

Hur som haver. Eftersom jag innehar ett stycke legitimation med en siffra på som indikerar att jag uppfyller tillräcklig ålder kan jag nu ge ett utlåtande av denna dryck.

Herrljunga kommunionvin är egentligen är gjort för att vara ett nattvardsvin (ja, man känner sig lite som Robert Gustavsson i den gamla glocalnetreklamen när man dricker det http://www.youtube.com/watch?v=b2fcXDl-g3w), men jag resonerar som så, att om man kan använda matvin till nattvarden, så borde man kunna ha nattvardsvin till maten.

Vinet har en pikant lukt av russin. Den första upplevelsen av smaken är en lätt syrlig, ganska frisk men lite för söt smak för ett middagsvin. Om man behåller drycken i munnen en stund får man en lite fruktigare känsla med mer smak, men vem sitter vid matbordet och gurglar vin som man gurglar flourskölj?
Eftersmaken av vinet är RUSSIN! I början var russinsmaken nära på kväljmig, men nu när jag börjar närma mig botten av glaset inser jag att det kanske inte är så pjåkigt.
Vinet är lite för lättdrucket för kunna tävla med vanligt alkoholhaltigt vin. Jag brukar säga att ett alkoholfritt vin ska ta ungefär lika lång tid att dricka upp ett alkoholhaltigt, och det här vinet skulle jag nog kunna halsa om jag ville.

Sambon tyckte att vinet hade en fin färg.

Sammanfattningsvis: Gott, betydligt bättre än diverse läskeblask. Lite för sött och lite för lättdruket. Billigt (25kronor/flaskan)! Jag ger vinet tre av fem dammsugare.

Vänliga hälsningar
Tua